My cousin and my best friend

Väntar på tåget. Tog väskan och drog till min kusin och hans sambo som råkar vara min bästis. Behövde piggas upp ordentligt. När livet suger och man är ledsen då drar man till kusinen och Sandra. Solen sken och vindarna blåste varmt. Våren är på väg nu. Sportade armébrallor och dr martins (ovanligt…not) med skinnpajj.

onmyway

 

När jag väll kom dit mötes jag med en varm kram av Sandra och en kusin som tröck fast en kopp kaffe i handen. Totalt underbart, möte även min barndomsvän med sambo och lilla son.Tog knappt en timme innan alla hoppa in i bilarna för de blev lyx.Vi käkade på kinakrogen! Hur gott är inte det?! Awesomeness för mig!

plump

 

Kortspelande på hög nivå, vi laddade med godis,bärs och vin samt cola. Plump är ett roligt spel men jag förlorade rätt så fett då både sandra och min kusin slog mig med hästlängder.

ölkatt

 

Kisse ville också vara med, men hon var mest intresserad av ölen….

 

Annonser

I cry,I have been strong to long and this is not my week

Jag gråter inte för att jag är svag. Jag gråter för att jag har varit stark för länge, hållt alla mina känslor inne. Inte velat öppna upp utan burit på allt ensam med en dagbok. Men för knappt en månad sedan brast något i mig. Som om min iskalla hjärta började slå igen, jag lät mig själv gråta. Jag grät ordentligt. Jag var fruktansvärt ledsen, jag orkade inte kämpa emot och hålla tillbaka tårarna som så många gånger förut. Jag lät dom falla ner för mina kinder. Lättnaden över att jag kunde gråta gick som i en våg genom mig. Jag som är den känslokalla, den som inte visar sina känslor utom ilska och glädje. Allt annat håller jag inom mig. För det är min egen business, ingen annans.

Men efter det, öppnade jag upp mig mera. Känslan av att inte känna sig helt ensam i världen var underbar. Det finns någon som faktiskt bryr sig. Hur knasig jag än är så finns det någon som faktiskt bryr sig. Känslorna är som ett stormigt hav. Den tyngsta är att jag är ledsen och nedstämd. Den här veckan har jag gråtit mer än vad jag gjort på många många år. Men känslan efter är ändå skön. Allt jobbiga är borta, bara ta nya tag och bita ihop.

Att vara nedstämd är inte min grej alls.Dom flesta idag känner mig som en glad tjej. Jag är van att ligga på topp, vara igång från tidig morgon till sen kväll, men nej inte den här veckan. Allt har gått segt, jag har varit i min egna värld. Inte velat annat än att sova. Ändå har jag gjort allt jag gör dagligen på auto pilot. Känslan av att känna sig låg är inte rolig även om jag vet att det kommer gå över till nästa vecka.  Vi har alla våra dåliga perioder och bättre. Känner ni igen er?

 

livetsugeribland

 

I cryed today becuse i miss my , Even if I cry I´m pretty cute

I’m not crying because I am weak. I cry because I’ve been strong for too long, been hidding all my feelings inside. Not wanted to open up but brought it all alone with a diary. But barely a month ago,something broke in me. As if my icy heart started beating again, I let myself cry. I cried a lot. I was terribly sorry, I could not resist and hold back the tears as so many times before. I let them fall down my cheeks. The relief that I could cry went like a wave through me.

I´m like a psyco, who does not show my emotions except anger and joy. Everything else I keep inside me. For it is my own business, no one else’s. But after that, I opened up to me more. The feeling of not feeling completely alone in the world was wonderful. There is someone who actually cares. How nuts as I am, there is someone who actually cares.

The emotions are like a stormy sea. The heaviest is that I am sad and dejected. This week, I have cried more than I have done in many many years. But the feeling after is still relaxing. Everything annoying is gone, only to start over and bite the bullet. Being depressed is not my thing at all. Most people today know me like a happy girl. I’m used to be on top, to be running from early morning to late evening, but no not this week. Everything has been tough, I have been in my own world. Not wanted more than to sleep.

Still, I’ve done everything I do every day on auto pilot. The sense of feeling low is not funny even though I know it will go over to the next week. We all have our bad periods and better. Do you recognize you?